Jimmy Baker

Under den här vintern upplever jag att det varit extra jobbigt att vara Botkyrkabo. Otryggheten i vår kommun breder ut sig – totalt har tio personer skottskadats på den korta tiden mellan 16 oktober och 17 januari i Norra Botkyrka:

16 oktober: Grovt rån, Alby
20 oktober: Mordförsök, Eriksberg
2 november: Mordförsök, Alby
13 november: Rån, Fittja
17 november: Grovt rån/grov misshandel: Alby
20 november: Grovt rån/grov misshandel: Alby
13 januari: Mordförsök/grov misshandel: Alby
17 januari: Mordförsök, Ungdomens hus, Fittja

Läs pressklipp från Metro och City här

I gårdagens DN kan vi läsa att tysta vittnen försvårar för polisen att hitta de skyldiga. Det är i praktiken omöjligt att med så många händelser under kort tid, att det inte finns en endaste som kan peka ut en endaste skyldig. Vid mina egna samtal med ungdomar vittnar de om att ”folk vet ungefär vilka de är, men de vill inte berätta för de vill inte bli utsatta för repressalier.”

Torsten Alm, kriminalinspektör vid Södertörnspolisen, går ännu längre:

Det är någon slags gangsterromantik som gäller i de här områdena. Vi vet att det pratas mycket men så fort vi kommer i närheten är det tyst, vi får väldigt få förstahandsuppgifter.

I dagens SvD kan vi läsa att justitieminister Beatrice Ask (M) föreslår förändringar i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

Syftet är att brott begångna av barn under 15 år ska utredas i större utsträckning. Det är ytterligare ett steg i ansträngningarna att råda bot på en överslätande attityd till brott. Tidigare har regeringen exempelvis drivit på för att domstolarna ska tillämpa även det övre registret i straffskalan.

Det känns skönt att vi har en regering som ser och förstår att vi har problem i samhället och föreslår förändringar. Samtidigt är det tragiskt att den nu styrande majoriteten i Botkyrka som består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet kommunisterna och Miljöpartiet, väljer att sätta skygglappar både för sina ögon och öron. Faktum är att vi under en längre tid haft stora bekymmer i vår kommun som man blundat för och som man inte vill höra talas om samtidigt som  man försöker måla upp en bild av kommunen som en framgångskommun med en massa kulturella satsningar och happenings.

Var ligger prioriteringarna?

Skulle moderaterna, tillsammans med de övriga partierna i alliansen, få styra i Botkyrka så kan jag garantera att prioriteringarna skulle se annorlunda ut. Det kan aldrig vara rätt att drömma sig bort till en finare värld med miljonsatsning efter miljonsatsning på spektakulära byggnader och kultur- och nycirkus, när våra ungdomar inte ens kan besöka en fritidsgård utan att riskera att bli skjutna.

Det finns flera exempel på hur det går när samhällen romantiserar kring sitt eget samhällsbygge. Jag tänker närmast på forna Östblocket – DDR, Sovjetunionen och en rad andra länder som avskärmade sig från omvärlden och drömde sig bort till underlandet. Efter Berlinmurens fall såg vi på riktigt hur dessa människor levt under decennier. Förtryck. Våld. Terror. Ofrihet. Otrygghet. Drömmar om det fina socialistiska samhället var bara en illusion som gynnade nomenklaturan högt upp i de socialistiska partiledningarna.

Det är dags gnugga ögonen och plocka ut fetvadden ur öronen i Botkyrka och se verkligheten så som den faktiskt ser ut. Det är dags att rösta fram en politisk majoritet som har konkreta förslag hur vi förbättrar vår kommun med idéer om framtiden.