Assimilation eller anpassning?

9 januari 2016

likaJag har många gånger uttryckt mig väldigt tydligt i såväl texter som i intervjuer i radio, tv och tidningar genom åren att jag är emot s.k. ”assimilering”. Helt enkelt därför att det är fel.

Många i Sverige har dock svårt att skilja på orden ”assimilering”, ”integration” och ”anpassning”.

För att försöka bringa klarhet i detta så vill jag ånyo uttrycka att jag är emot assimilering men helt för anpassning till Sverige.

Kort så innebär assimilering (om man slår upp ordet i Svenska Akademiens ordlista) att den som tillhör en minoritet helt ska förkasta sitt ursprung, sin identitet och helt och hållet upptas i det nya majoritetssamhället.

Var och en av oss, oavsett var vi är födda och oavsett vad man har för bakgrund, har en identitet, har egna åsikter och har sitt sätt att se på livet självt och hur man vill leva. Det är ett således ett helt orimligt krav att ställa på en människa att helt ge upp sin identitet.

Att däremot kräva att människor skall anpassa sig till det samhälle de valt att flytta till är helt och fullt rimligt.

Sverige är världens mest sekulära land enligt bl.a. World Values Survey. För mig personligen är det ett kvitto på att vi har kommit långt i den mänskliga utvecklingen och som har vissa innebörder. Exempelvis att vi skiljer på stat och religion och att vi inte låter gamla, förlegade, patriarkala strukturer diktera samhällsordningen.

Den senaste tiden har det inträffat obehagliga saker runt om i Europa där förövarna förefaller ha varit personer som migrerat hit eller som sökt asyl. Överfall, misshandel, våldtäkter, för att nämna några saker. Även i Sverige. I flera tidningar omnämns dessa händelser som ”kulturkrockar” och implicit avses att det är något ”vi får jobba med”.

I min tankevärld så tänker jag lite annorlunda. Jag kanske är lite för ”enkel” i mina tankar, men jag tänker såhär: NEJ.

När det gäller grundläggande värderingar i vårt samhälle och grundläggande lagar och regler så är jag inte villig att kompromissa.

Inte en millimeter.

Det gäller exempelvis yttrandefrihet, tryckfrihet, åsiktsfrihet, religionsfrihet, jämställdhet mellan kvinnor och män och barns rättigheter.

Det är grundläggande värden som dessutom utgör själva fundamenten i vår grundlag.

De som kommer till Sverige, oavsett skäl, skall omedelbart acceptera dessa och anpassa sig därefter. Punkt. Vill man inte det är man fri att återvända alt. flytta till ett annat land. Dessa grundläggande värden, lagar och regler får vi aldrig kompromissa kring.

Det förhindrar inte att människor som har en annan identitet – kulturell eller religiös – att bosätta sig i Sverige. Men de måste acceptera vår samhällsordning.

Privat får de – grundlagsskyddat – ha vilken åsikt de vill, men de äger inte rätten att med våld eller hot tvinga andra människor att rätta sig efter deras kulturella eller religiösa identitet.

Så enkelt är det.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
  • StumbleUpon

Kommentera