Eftersom jag skrivit om detta ämne så många gånger och diskuterat frågorna så många gånger, i så olika fora som möten, nämnder, fullmäktige och andra mer informella möten så känner jag att jag har tillräckligt på fötterna för att våga och kunna prata om det på ett seriöst sätt. Om det sedan innebär att vissa känner sig trampade på tårna så får de bli det.

Socialdemokrater har vid olika tillfällen försökt att få till det till att jag skulle vara rasist när jag tar upp exempelvis hedersnormer. De säger saker som att jag ”fiskar i grumliga vatten” och att jag ”skulle flörta med mörka krafter” men då har jag bemött det omdelebart, tydligt och i klarspråk deklarerat att jag knappast är rasist men att jag ser ett samhällsproblem som drabbar många, framförallt unga och framförallt unga flickor. Vänsterpartiet går lite längre och mer eller mindre säger att jag ”är rasist” och då blir jag bara förbannad.

Att driva frågor om hedersrelaterat förtryck och våld är inte att vara rasist. Det är att stå upp för enskilda människor som befinner sig i en svår situation, i en fruktansvärd situation. En situation där de själva inte får leva sina liv som de vill, ha vilka vänner de vill, välja sin livspartner själva efter eget huvud. Det är fruktansvärt. Dessutom skiljer sig hederskulturen och hedersnormerna sig från allmänt ”våld mot kvinnor” framförallt genom att mycket består i en kontroll och i ett psykiskt förtryck där det sällan är ”EN” man som fötrycker ”EN” kvinna. Det är systematiskt, beräknande och kollektivt – där hela, eller delar av, släkten deltar. Även andra kvinnor. Vidrigt. Fruktansvärt.

I Sverige pratar vi ofta om frågor som integration kontra assimilation. Vissa hävdar att jag med mitt engagemang i hedersfrågorna är emot integration och istället förespråkar assimilation. Jag kan väl ge kritikerna både rätt och fel i det påståendet när det gäller just hederskultur och hedersnormer och anledningen är enkel:

Sverige är ett sekulariserat land, tillsammans med Finland utgör vi världens mest sekulariserade stater. Vi har alltså skiljt stat/samhälle från religion. För mig så innebär detta att vi kommit längre i ett modernt samhällsbygge, där samhället är en sak och religion något annat. Det finns med andra ord länder i världen som inte kommit lika långt i den här utvecklingen och det är min bestämda uppfattning att vi skall slå vakt om detta. I Sverige har vi en gemensam värdegrund som bl.a. innefattar människors lika värde, jämställdhet mellan könen och barns rättigheter. Jag kommer aldrig att backa en endaste millimeter när det kommer till dessa frågor. Jag kommer aldrig acceptera att kompromisser förs kring dessa frågor. Aldrig.

Därför blir jag lite ledsen när Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte ville bifalla min motion i sin helhet. De vågar inte stå för de grundläggande värden det svenska samhället idag vilar på, och det är synd.

För att göra en lång historia något kortare så gavs det med anledning av min motion ett uppdrag till den kommunala förvaltningen att bereda motionen och ta fram underlag för beslut. Resultatet av utredningen och beredningen av ärendet var förslag till en policy, en handlingsplan och en kunskapsorientering som beskriver vad hedersrelaterat förtryck och våld är. I första läget ville socialdemokraterna inte ha med kunskapsorienteringen över huvudtaget. Efter påtryckningar kunde de acceptera en ”redigerad” version som de lade fram som förslag till beredningen som bereder ärenden till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Sedan ångrade de sig igen och tog bort den helt. Då stod vi inför faktum att vi kommer ta beslut om en policy och handlingsplan mot något som man inte i dokumentet definierar vad det är. Tråkigt.

Jag valde då att till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige yrka bifall till min motion i sin helhet samt att återta åtminstone den redigerade kunskapsorienteringen så att policyn och handlingsplanen ändå innehåller lite mer bakgrundsfakta. Detta gillades inte av S, V och MP som med arga blickar visade sitt missnöje gentemot agerande.

Yrkandet kan du läsa här och bilagan (den av S redigerade men senare borttagna kunskapsorienteringen) kan du läsa här. Motionen finner du här.

Förslaget som föreligger är att bygga om gamla Uttrans skola till jourboende/övergångsboende för personer som av olika sociala skäl inte själva kan få en bostad. Vi moderater har länge kritiserat den styrande majoriteten för att man brister i att hjälpa utsatta människor, inte minst har jag själv både på bloggen och i kommunfullmäktige tagit upp frågan om sociala hyreskontrakt och sociala hyresgarantier.

Men att föreslå en ombyggnad av gamla Uttrans skola för många miljoner kronor är ett rent ut sagt dumt förslag. Vi moderater skulle mycket hellre vilja använda lokalerna exempelvis som en mötesplats för äldre att träffas, fika, umgås, träna och som fritidsgård för Uttrans unga att träffas, umgås, läsa läxor, mm. En sådan renovering kostar väsentligt mindre skattepengar och skulle komma Uttrans invånare tillgodo.

Sociala hyreskontrakt, sociala hyresgarantier, jourboenden och övergångsboenden behövs också i vår kommun, men vi kan väl börja med att nyttja fastigheter vi redan har som redan är anpassade för att bo i. Vår kommunala allmännytta till exempel, som förfogar över nästan 12 000 (tolv tusen!) lägenheter i vår kommun.

Kommunen hade räknat med ungefär 25 deltagare (det var så många stolar man ställt fram på gården). Tack vare vår flygbladsutdelning under dagen kom minst 150 personer till mötet…

Läs vårt flygblad genom att klicka här

Läs om kommunens planer här

Att sitta som ordförande för ett av Sveriges största bostadsbolag är en ansvarsfull uppgift. Företaget omsätter nästan en miljard kronor och har närmare 12 000 bostäder i beståndet. Under dessa månader har jag dock hunnit göra en del saker. Hållit bolagsstämma där vi redovisat ett starkt resultat från föregående år – ett av de bästa i bolagets historia faktiskt.

Men också andra viktiga saker har åstadkommits. Bl.a. har vi beslutat investera i grön el genom att göra en investering i förnyelsebar energi – ett eget vindkraftverk. Vi har fattat slutgiltigt beslut att bygga fler bostäder i bl.a. Tullinge och Riksten. Vi har också beslutat att gå vidare med en utredning med genomlysning av fastigheter i Alby, marknadsvärderingar med översikt över vilka fastigheter som på sikt skulle kunna få en annan fastighetsägare alt. ombildas. Tillsatt en internutredning om vad de nya ägardirektiven innebär för bolaget, vilka områden som kan vara aktuella för ombildning till bostadsrätter och skickat brev till alla nybildade bostadsrättsföreningar med den informationen.

Sen en del andra saker som kanske låter mindre viktigt, men som faktiskt också är av stor betydelse. Avskaffat block-visa förmöten/gruppmöten innan styrelsemötena. Det är trots allt en bolagsstyrelse – då ska man inte ha några ”gruppmöten” – vi får hoppas förändringen består. En annan viktig sak, som jag tror är viktig på sikt är att jag lagt grunden för en helt ny lönesättningsmodell för VD, där VDs löneutveckling skall mätas mot uppfyllda mål.

Man måste ju komma ihåg att jag är moderat och politiskt i opposition i röda Botkyrka. Det är inte helt lätt att då vara ordförande i allmännyttan med tanke på att man ändå måste ha respekten inför att ägaren har en rödgrön majoritet. Det är en balansgång och kräver en del ödmjukhet och pragmatism. Enklast hade ju varit att bara ”förvalta” men det funkar inte för mig. Är man ordförande ska man driva på för förändring och utveckling! Och det känns ändå bra att jag fick höra från S båda kommunalråd att de litade på att jag gjort ett bra jobb. Kort gästspel, men bra. Känns ändå rätt skönt tycker jag.

Sverige, och världen, har genomgått den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Finanskrisen. Den har drabbat världen, Europa, Sverige och även Botkyrka kommun. Lyckligtvis så har vi haft en regering som gjort ett fantastiskt arbete med att hålla vår ekonomi i schack.

Nu när vi börjar ta oss ur krisen är Sverige Europas, kanske världens, starkast lysande stjärna. När oförväntade ekonomiska kriser slår till på det sätt som finanskrisen gjort, så minskar skatteintäkterna i hela samhället. Så även i Botkyrka.

För att försöka kompensera skattebortfallet beslutade regeringen att ge alla Sveriges kommuner och landsting ett tillfälligt, extra statsbidrag, för att kunna upprätthålla god personaltäthet i välfärdssektorn såsom vård, omsorg, förskola, skola.

Botkyrka kommun har fått över 100 miljoner kronor för att säkra välfärdens kärna. Hur hanterade vänsterexperimentet det? Jo, man minskade ned med 241 personer. Inom välfärdssektorn. Man minskade inte inom flummiga kulturprojekt. Inte inom administrationen. Inte bland chefer och mellanchefer. Man tog istället bort personal som jobbar med våra äldre och med våra barn.

Inga vikarier i skolan när läraren är sjuk. Inga extrapersonal inom vård och omsorg. Man har tom. dragit in kvällstidningarna på Allegården för att nämna ett dåligt exempel på en alldeles felaktig besparing.

Pengar till mångkulturforskning finns dock. Man satsar på en ny cirkushangar för över 40 miljoner. Gatuteater, grafittivirkning, en skulpturpark i Fittja, Residence Botkyrka med gratis boende för och ledsagning av gästande konstnärer.

I Botkyrka kommun har låneskulden fördubblats på bara några få år. Vi lånar allt mer pengar i allt snabbare takt. Varje Botkyrkabo är nu skuldsatt med c:a 52 000 kronor. Det är illa nog men vad värre är så signalerar den styrande majoriteten att låneskulden kommer att dubblas igen inom några år. Skattekraften, dvs. hur våra medborgares inkomster utvecklas har minskat för åttonde året i rad.

Vi fick alltså ett tillfälligt stöd riktat till välfärdens kärna på över 100 miljoner kronor av regeringen. Vi drar ned inom välfärdens kärna men fortsätter att ha spenderbyxorna på när det gäller kultur och upplevelser. Samtidigt gör vi en bluffvinst på 96 miljoner kronor, samtidigt som vi får en miljard i utjämningsbidrag. Om vänsterexperimentet de rödgröna vinner höstens val,I Sverige, men också i Botkyrka, så kommer lånefesten troligen att fortsätta. Vi kommer fortsätta att leva över våra tillgångar och skuldsätta Botkyrkaborna ännu mer. Skattekraften kommer mest sannolikt att fortsätta sjunka jämfört med vår omvärld, de kringliggande kommunerna.

Vi kommer bli allt fattigare i förhållande till andra. Vårt bidragsberoende kommer fortsatt vara stort, troligen öka ännu mer. I dag får vi som sagt över en miljard per år från utjämningssystemen. Utan någon plan för hur vi minskar det. Vad är målet för utgången av nästa mandat period? Två miljarder?

Nej. Alliansen är redo att ta över makten i Botkyrka men det kommer inte bli lätt att sanera efter vänsterpartiernas misshandel av Botkyrka kommuns ekonomi.

Det rödgröna vänsterexperimentet står för ökad politikermakt, misskötsel och felanvända resurser. Alliansen står för minskad politikermakt och en sundare ekonomi där vi satsar på välfärdsverksamheter före kulturflum.

Om Botkyrka kommun vore ett företag skulle vi begäras i konkurs. Om Botkyrka kommun vore ett land, skulle det heta Grekland.

Läs pressmeddelandet och ladda ned flerårsplanen genom att klicka: här

Häromdagen hade jag möjlighet att sitta ned en stund med två av våra verkliga samhällsbärare. Två poliser som arbetar på Södertörn, Frida och Uffe. Att under avslappnade former över en kopp kaffe, eller i vårt fall varsin mineralvatten, få lyssna till hur de arbetar och berättelser ur deras vardag är både roligt och intressant men också ovärderligt för mig som lokalpolitiker.

Alltför ofta, när man som politiker läser kommunala handlingar och träffar olika personer från verksamheterna under formella former såsom beredningar och nämndmöten, så känns det som om bilderna av det som förmedlas är mer eller mindre ”filtrerat” och ”finputsat” för att ge ett så bra inryck (läs: politisk korrekthet) som möjligt. Därför tror jag det är extra viktigt för politiker att ta sig tiden att träffa våra välfärdsarbetare under mer informella former, över en fika, utan protokoll och fina dokument. Då får man också ofta till bra samtal där man också får raka och direkta svar – svar som inte först finputsats för att passa i en kommunal tjänsteskrivelse.

Representanter från alla etablerade politiska partier menar att de i ett parlamentariskt oklart läge kommer att finna andra lösningar för att SD inte skall kunna få en vågmästarroll. Det gäller i kommunpolitiken, landstingspolitiken och i Sveriges Riksdag.

Varför är det viktigt att göra ett uttalande om detta såhär tre månader före valet? Jo, för att det är ett tydligt budskap till alla att en röst på SD helt enkelt är en bortkastad röst. Oavsett vilket block som vinner valet.

Sverigedemokrater är naturligtvis sura över detta, för det innebär ju att oavsett om de kommer in i de folkvalda församlingarna så kommer de inte att få något inflytande. Jag själv har fått en del skopor från de lokala Sverigedemokraterna med påståenden såsom att det inte är demokratiskt att på det sättet ”utesluta” Sverigedemokraterna, att det är att sätta demokratin åt sidan osv.

Men så är det faktiskt inte. Det är lika demokratiskt att samarbeta med andra partier som det skulle vara att samarbeta med SD. Skillnaden är bara att SD, oavsett vilket block som än vinner, inte kommer att få något som helst inflytande på politiken. Inte i Botkyrka. Inte i Stockholm. Och, inte i Riksdagen heller.

Det är således SDs demokratiska rätt att existera, men det är samtidigt alla andra partiers demokratiska rätt att inte samarbeta med SD. Ganska enkelt egentligen. En röst på SD blir alltså en bortkastad röst.

Läs pressmeddelandet och ladda ned flerårsplanen genom att klicka: här

Idag (ikväll) 29/4 sammanträdde kommunfullmäktige. Det blev en del debatt kring ett antal ärenden men roligast var nog att lyssna till och delta i debatten kring årsredovisningen för Botkyrka kommun. Anders Peterson (M) var lysande och jag kunde inte låta bli att delta i debatten.

Vänsterexperimentet, S+V+MP, som styrt i Botkyrka under många år har misslyckats totalt med att få kommunen på rätt köl. Bidragsberoendet ökar och vi blir allt fattigare för varje år som går, jämfört med andra kommuner i Sverige. Exempelvis spränger vi nu miljardvallen i bidrag från de olika utjämningssystemen. Trots bidragen står sossarna i talarstolen och slår sig för bröstet med att kommunen redovisat vinst de senaste 15 åren.

När det började lida mot sitt slut tyckte jag att det var dags att göra en liten summering. Jag redogjorde i fullmäktige för skattekraftsutvecklingen de senaste 8 åren och avslutade med att säga:

15 år av av bluffvinster och 8 år av sjunkande skattekraft – det är resultatet av er politik.

Jisses vad arga de blev, kommunstyrelsens ordförande Katarina Berggren (S) blev alldeles vansinnig och ägnade sitt slutanförande åt att spy galla över mitt uttalande. Antagligen för att jag trampade på en öm tå och kom med ett alldeles sant påstående – något hon också vet innerst inne.

Jag har bloggat om detta tidigare här på bloggen.

Det som inte nämns i inslaget är att det är jag som motionerat om detta i Botkyrka kommunfullmäktige. Motionen blev inte bifallen i sin helhet, den blev besvarad med motiveringen att man inte ville bifalla den för att man inte ansåg att man behövde göra en kartläggning i Botkyrka (trots att det var länge sedan man gjorde en översyn).

I vilket fall som helst så resulterade motionen trots allt i att kommunfullmäktige beslutade att bifalla de andra delarna, att man skulle ta fram en policy samt en handlingsplan gällande hedersrelaterat förtryck och våld. Det är jag naturligtvis glad för – man kan trots allt påverka i politiken även om man sitter i opposition.

Vad de inte berättar är den krassa verkligheten så som den faktiskt ser ut. Botkyrka kommun får i runda slängar 1 miljard kronor i bidrag från skattebetalare i andra kommuner. Helt enkelt på grund av den styrande majoritetens oförmåga att hantera ekonomin på ett vettigt sätt och deras oförmåga att få Botkyrkaborna att stå på egna fötter.

I finanskrisens kölvatten gav Alliansregeringen Sveriges kommuner extra statsbidrag under förra året för att kommunerna inte skulle bidra till arbetslösheten och säga upp personal inom välfärdens kärna. Vad gjorde den röd-gröna majoriteten i Botkyrka? Jo, de genomförde ett omställningsarbete och minskade personalstyrkan inom – just det – välfärdens kärna. 74 fasta tjänster inom Barn- och ungdom och Vård- och omsorg försvann. Ytterligare uppemot ett 100-tal vikariat blev ej förlängda. Resultatet: 94 miljoner plus i kassan. Av bidragspengar!

Ett mått på hur det går för kommuner, eller rättare sagt, invånare i kommunerna är att mäta skattekraften. Ju högre skattekraft, ju mer välmående är kommunen och dess invånare. Botkyrkas trend är negativ och har så varit under många år. Och ju sämre skattekraft en kommun har, desto mer bidrag får kommunen.

Siffrorna från grafen nedan är tagna ur det senaste decenniets årsredovisningar. Under grafen kan du läsa utdrag från årsredovisningarna, om hur kommunen redovisar skattekraften. I september är det val. Ta en funderare om vänsterexperimentet S+V+MP är bra eller dåligt för Botkyrkas framtid…

Klicka på ”läs mer” om du vill läsa några utdrag/citat ur de senaste årsredovisningarna.

Ur årsredovisningen 2009:
Intäkterna från de statliga skatteutjämningssystemen har ökat med 78 miljoner, det motsvarar 8,4 procent. Via inkomstutjämningen kompenseras alla kommuner upp till en nivå motsvarande 115 procent av genomsnittet i riket. Eftersom kommunens egen skattekraft uppgår till drygt 88 procent är intäkterna från denna del betydelsefulla för Botkyrka. 2009 ökade inkomstutjämningen med 53 miljoner till 752 miljoner totalt. Systemen för utjämning av kostnader mellan kommunerna har medfört en intäktsökning med 21 miljoner varav 11 miljoner kan hänföras till det särskilda systemet för utjämning av LSS-kostnader inom handikappomsorgen. Samman-lagt ger kostnadsutjämningen intäkter på 182 miljoner.

Ur årsredovisningen 2008:
Intäkterna från de statliga utjämnings- systemen har ökat. Genom inkomstutjämningen garanteras kommunerna cirka 115 procent av medelskattekraften i Sverige. Eftersom kommunens skattekraft motsvarar drygt 89 procent av hela Sveriges skattekraft, fyller inkomstutjämningen ut mellanskillnaden mellan den egna skattekraften och den garanterade nivån. Detta har gett en intäkt på 698 miljoner, vilket är 70 miljoner mer än föregående år och motsvarar en utdebitering på cirka 6 kronor. Utvecklingen av kommunens egen skattekraft var även under 2008 något svagare än för genomsnittskommunen. Den genomsnittliga skattekraften ökade med 4,9 procent medan Botkyrkas egen skattekraft ökade med 4 procent.

Ur årsredovisningen 2007:
Skattekraften i riket ökade snabbare 2006 jämfört med de två närmast föregående åren. Stockholms län hade en ytterligare något snabbare ökning än riket. Kommunens skattekraft, de beskattningsbara inkomsterna per invånare, steg i 2007 års taxering med 3,76 procent. Rikets skattekraft ökade med 3,9 procent, vilket medförde att vår egen skattekraft nu uppgår till 89,7 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket. I takt med att skillnaden mot rikets skattekraft ökar får inkomstutjämnings- systemet en allt större betydelse för kommunens ekonomi och känsligheten för förändringar i systemet är därför betydande.

Ur årsredovisningen 2006:
Även intäkterna från de statliga utjämningssystemen har gett ett bättre utfall. Inkomstutjämningen kompenserar kommunerna upp till 115 procent av medelskattekraften i riket. Eftersom Botkyrka även 2006 tappat i skattekraft gentemot riket kompenseras kommunen i princip även för detta bortfall via inkomstutjämningen. De statliga utjämningssystemen har stor betydelse för kommunens inkomstutveckling. Enligt 2006 års taxering uppgår de beskattningsbara inkomsterna per invånare i kommunen, skattekraften, till 90 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket. Skattekraften har därmed fallit med en procentenhet jämfört med föregående taxering.

Ur årsredovisningen 2005:
Inför 2005 infördes en ny modell för inkomstutjämning för landets kommuner. Det tidigare generella statsbidraget bakades in i inkomstutjämningen tillsamman med vissa specialdestinerade statsbidrag. Detta innebär att samtliga kommuner i princip är garanterade ca 115 procent av medelskattekraften i riket. Totalt fick Botkyrka 530 Mkr från inkomstutjämningssystemet för 2005 och ytterligare 84 Mkr i form av kostnadsutjämningsbidrag. Intäkterna från dessa utjämningssystem tillsammans utgör nu ca 22 procent av de totala skatteintäkterna.

Ur årsredovisningen 2004:
I 2004 års taxering ingår inkomsterna från 2003. Kommunens skatteunderlag ökade detta år med 3,3 procent, vilket var ca en procent lägre än utfallet i riket, men samtidigt drygt en procent högre än Stockholms län. Mätt i skattekraft (skatte- underlag/invånare) innebar detta utfall en försämring från 93 till 91,2 procent av medelskattekraften i riket. Detta innebär att kommunen i framtiden kommer att få ett ökat beroende det statliga inkomstutjämningssystemet.

Ur årsredovisningen 2003:
Kommunens egna skatteintäkter utgör 81 % av de totala skatte- och bidragsintäkterna. Det generella statsbidraget inklusive sysselsättningsstödet utgör 12 % medan resterande 7 % kommer från det statliga skatteutjämningssystemet. Från inkomstutjämningen erhöll kommunen 165 Mkr medan kostnadsutjäm- ningen, efter avdrag för införandeavdrag, uppgick till knappt 17 Mkr. Kommunens skattekraft uppgick till drygt 93 % av medelskattekraften i riket enligt 2003 års taxering. Detta innebar en tillbakagång med omkring en procentenhet efter förra årets återhämtning i samma storleksordning.