Jag blir så fruktansvärt förbannad och irriterad av hur moderaterna i Vellinge beter sig och uttalar sig. Jag är så trött på att dessa företrädare drar ned vårt partis anseende i flyktingfrågorna. Sverige har med Tobias Billström den kanske bästa migrationsministern vi haft i modern tid. En migrationsminister som verkligen brinner för frågorna, är engagerad och ständigt försöker finna bra lösningar för hur Sveriges migrationspolitik skall utveckla sig.

Och även om jag är glad över att många förändringar gällande migrationspolitiken går åt rätt håll så finns det några saker som skulle behöva förändras ytterligare. En sådan är val av bostadsort för nyanlända, asylsökande, som sökt sig till Sverige för beskydd.

Utlänningslagen, 4 kap §1:

Med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.

Vi vet att människor som lämnar sitt land bakom sig söker sig till områden där andra med samma bakgrund, kultur eller språk finns. Detta i tron att det underlättar för dem att komma in i det nya samhället som de kommer till. Det är en naturlig drivkraft, så gjorde även exempelvis svenskar som flyttade till det ‘nya landet’ för en sisådär 100 år sedan. Men, det är andra tider nu och våra samhällsstrukturer ser mycket annorlunda ut nu än de gjorde då. Jag skulle vilja påstå att större koncentrationer av nyanlända på samma plats samtidigt försvårar för dem att komma in i samhället, svårare att lära sig svenska språket, svårare att få jobb och egen försörjning, svårare för barn att anpassa sig till Sverige osv.

Migrations- och flyktingfrågor är komplexa och detta ämne kan man diskutera och debattera i timmar och skriva spaltmeter om, så jag stannar där vad gäller drivkrafter, strukturer, integration och introduktion osv.

Vi har en nationell migrationspolitik i Sverige. Vi har samtidigt 290 kommuner där alla förväntas ta sitt ansvar för nationella åtaganden. Det är inte rimligt att det skall råda någon slags valfrihet att inte ta sitt ansvar för den nationella migrationspolitiken. Det är dags för staten att lagstifta om att samtliga kommuner i Sverige SKALL dra sitt strå till stacken och stå upp för den nationella migrationspolitiken som vi gemensamt fattat beslut om. Ingen kommun skall kunna friskriva sig med vaga argument såsom exempelvis att de saknar en egen allmännytta eller att de inte har kompetens att bedriva SFI eller introduktionsutbildning. Det är ungefär lika dumt som att säga att man inte behöver bedriva grundskola för att man saknar behöriga lärare.

Avskaffa EBO (där den asylsökande själv kan välja bostadsort) under asylutredningsprocessen och lagstifta om alla kommuners skyldighet att ta emot flyktingar (och ensamkommande flyktingbarn) som flytt sitt land av skälen som framgår i UtlL ovan. De enda undantagen som kan accepteras är om det finns exceptionella skäl såsom nuvarande socioekonomisk struktur, utanförskap, svårighet för egen försörjning eller om det finns starka medicinska skäl som kräver närhet till medicinsk expertis, eller något annat som kan anses vara av samma tyngd.

Punkt!

Jag skulle gärna se att även min hemkommun Botkyrka gjorde detsamma.

Det finns säkert en hel del människor som skulle invända och säga något i stil med att ”Botkyrka tar ju redan emot så många flyktingar” och sedan använda det som ett argument mot att även vi skulle teckna avtal. Men faktum är att Botkyrka kommun inte tar emot några flyktingar. Noll. Ingen. Vad som däremot är ett faktum är att många nyanlända vuxna väljer att bosätta sig här helt av egen kraft och vilja. Detta eftersom vi i Utlänningslagen har en praxis som kallas EBO – dvs. eget boende.

Migrationspolitiken är en nationell fråga och jag anser inte att någon kommun egentligen ska kunna avsäga sitt ansvar om att bistå staten i våra gemensamma, nationella, åtaganden. Av den anledningen bör även Botkyrka dra sitt strå till stacken och teckna ett avtal om ensamkommande flyktingbarn.

Att jag sedan är en av dem som vill avskaffa EBO är en helt annan sak.

Vellinges kommunalråd Lars-Ingvar Ljungman (M) har framfört synpunkter som går ut på att det inte kan vara Vellinges ansvar att ta emot ensamkommande flyktingbarn.

Som moderat politiker blir jag både beklämd och fruktansvärt besviken när jag hör och läser sådana här uttalanden. I synnerhet när kommentarerna och ställningstagandena kommer från personer som är aktiva inom mitt eget parti.

Sverige har, likt många andra länder, ratificerat och skrivit under överenskommelser som innebär att vi ska sträcka ut en hjälpande hand till människor som är på flykt undan krig, misär och förföljelse. Och det tycker jag att vi skall fortsätta göra. Att bara avfärda detta med ”det är inte mitt problem” är att vara fruktansvärt cynisk och, enl. mig, ha en vidrig människosyn utan medmänsklighet.

Det finns mycket att säga om migrationspolitiken och integrationspolitiken i Sverige och hur vi alltför länge hanterat dessa frågor. Absolut. Det finns en hel del att förändra. Absolut. Men faktum är att Sverige består av 290 kommuner och alla (och då menar jag ALLA) måste hjälpa till och dra sitt strå till stacken.

Migrations- och asylpolitiken ska inte vara några enstaka kommuners ansvar, det är hela Sveriges ansvar. Därför tycker jag, och det har jag tyckt länge, att det är dags att skrota EBO (möjligheten för asylsökande att själva välja bostadsort). Jag tycker vi skall gå tillbaka till ett system där kommuner helt enkelt tvingas ta emot ett antal som står i relation till exempelvis ekonomiska förutsättningar, förutsättningar för integration, bostad, egen försörjning etc. Samma sak bör även gälla ensamkommande flyktingbarn.

Vellinges kommunpolitiker visar gång efter annan att frivilligheten inte fungerar. Dags att Staten visar var skåpet skall stå. Det kan inte vara meningen att några få kommuner ska ta ansvar för Sveriges migrations- och asylpolitik. Det är ett nationellt åtagande som bör omfatta ALLA kommuner.