Skottlossningar, misshandelsfall, stölder och bilbränder har slagit rekord i Botkyrka under 2009-2010. När tre personer i januari sköts inne på en fritidsgård i Fittja i år passerades en sista gräns.

Från 2011 och framåt lovar vi att genomföra en särskild tryggt- och snyggt-satsning som bland annat innebär att allt klotter tas bort inom 24 timmar, att trasiga lampor byts ut direkt och att buskar och sly röjs undan för att motverka känslor av otrygghet. Fler trygghetsaktörer ska finnas ute under helgkvällar och nätter. Vi behöver få hit fler poliser och poliskontor.

De största förebyggande insatserna behöver göras redan i grundskolan och på fritidsgårdarna. Hederskulturen, där främst kvinnor förtrycks, måste lyftas fram och aktivt motverkas.

Hederskulturen drabbar tyvärr alltför många flickor (och pojkar) i Sverige. Vi kan inte, bara för att det är det mest bekväma, välja att blunda för detta i grunden patriarkala och kulturella förtryck. Detta drabbar våra medmänniskor, svenskar som oavsett ursprungsland, förtjänar samma möjligheter till att själv få välja sina partner och freda sin egen kropp. Bara för att hederskulturen känns främmande för oss som inte har rötter i de länder där detta förekommer, innebär det inte att vi kan frånträda vårt ansvar att skydda och hjälpa de flickor och pojkar som behöver oss. Omfattningen måste utredas och hederskulturen aktivt bekämpas.

Det behövs fler poliser och öppna poliskontor i de områden som präglas av utanförskap och otrygghet. Polisen bör kunna vara en positiv närvaro på fritidsgårdar och i skolor.

Kartlägg och bekämpa hederskulturen.
- Alla flickor och pojkar i Sverige måste få kunna välja fritt i sitt liv.

Nej till etnisk positiv särbehandling vid nyanställning.
- För oss moderater ska kompetens alltid gå först.

Fler poliser till särskilt brottsutsatta områden.
- Jag vill ha fler poliser och poliskon tor där brotten begås.

Eftersom jag skrivit om detta ämne så många gånger och diskuterat frågorna så många gånger, i så olika fora som möten, nämnder, fullmäktige och andra mer informella möten så känner jag att jag har tillräckligt på fötterna för att våga och kunna prata om det på ett seriöst sätt. Om det sedan innebär att vissa känner sig trampade på tårna så får de bli det.

Socialdemokrater har vid olika tillfällen försökt att få till det till att jag skulle vara rasist när jag tar upp exempelvis hedersnormer. De säger saker som att jag ”fiskar i grumliga vatten” och att jag ”skulle flörta med mörka krafter” men då har jag bemött det omdelebart, tydligt och i klarspråk deklarerat att jag knappast är rasist men att jag ser ett samhällsproblem som drabbar många, framförallt unga och framförallt unga flickor. Vänsterpartiet går lite längre och mer eller mindre säger att jag ”är rasist” och då blir jag bara förbannad.

Att driva frågor om hedersrelaterat förtryck och våld är inte att vara rasist. Det är att stå upp för enskilda människor som befinner sig i en svår situation, i en fruktansvärd situation. En situation där de själva inte får leva sina liv som de vill, ha vilka vänner de vill, välja sin livspartner själva efter eget huvud. Det är fruktansvärt. Dessutom skiljer sig hederskulturen och hedersnormerna sig från allmänt ”våld mot kvinnor” framförallt genom att mycket består i en kontroll och i ett psykiskt förtryck där det sällan är ”EN” man som fötrycker ”EN” kvinna. Det är systematiskt, beräknande och kollektivt – där hela, eller delar av, släkten deltar. Även andra kvinnor. Vidrigt. Fruktansvärt.

I Sverige pratar vi ofta om frågor som integration kontra assimilation. Vissa hävdar att jag med mitt engagemang i hedersfrågorna är emot integration och istället förespråkar assimilation. Jag kan väl ge kritikerna både rätt och fel i det påståendet när det gäller just hederskultur och hedersnormer och anledningen är enkel:

Sverige är ett sekulariserat land, tillsammans med Finland utgör vi världens mest sekulariserade stater. Vi har alltså skiljt stat/samhälle från religion. För mig så innebär detta att vi kommit längre i ett modernt samhällsbygge, där samhället är en sak och religion något annat. Det finns med andra ord länder i världen som inte kommit lika långt i den här utvecklingen och det är min bestämda uppfattning att vi skall slå vakt om detta. I Sverige har vi en gemensam värdegrund som bl.a. innefattar människors lika värde, jämställdhet mellan könen och barns rättigheter. Jag kommer aldrig att backa en endaste millimeter när det kommer till dessa frågor. Jag kommer aldrig acceptera att kompromisser förs kring dessa frågor. Aldrig.

Därför blir jag lite ledsen när Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte ville bifalla min motion i sin helhet. De vågar inte stå för de grundläggande värden det svenska samhället idag vilar på, och det är synd.

För att göra en lång historia något kortare så gavs det med anledning av min motion ett uppdrag till den kommunala förvaltningen att bereda motionen och ta fram underlag för beslut. Resultatet av utredningen och beredningen av ärendet var förslag till en policy, en handlingsplan och en kunskapsorientering som beskriver vad hedersrelaterat förtryck och våld är. I första läget ville socialdemokraterna inte ha med kunskapsorienteringen över huvudtaget. Efter påtryckningar kunde de acceptera en ”redigerad” version som de lade fram som förslag till beredningen som bereder ärenden till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Sedan ångrade de sig igen och tog bort den helt. Då stod vi inför faktum att vi kommer ta beslut om en policy och handlingsplan mot något som man inte i dokumentet definierar vad det är. Tråkigt.

Jag valde då att till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige yrka bifall till min motion i sin helhet samt att återta åtminstone den redigerade kunskapsorienteringen så att policyn och handlingsplanen ändå innehåller lite mer bakgrundsfakta. Detta gillades inte av S, V och MP som med arga blickar visade sitt missnöje gentemot agerande.

Yrkandet kan du läsa här och bilagan (den av S redigerade men senare borttagna kunskapsorienteringen) kan du läsa här. Motionen finner du här.

Det kanske kan vara tveksamt att lagstifta om ett generellt förbud mot religiös klädsel såsom burka. Det är ingen lätt sak att avgöra men frågan är om det går att kombinera den sortens klädsel som medvetet döljer en persons identitet med ett öppet och jämställt samhälle?

För det första så är det svårt eller omöjligt att identifiera en person som skyler sitt ansikte. Jag tycker faktiskt att det går att dra paralleller med ifall det skulle vara ok att bära rånarluva på stan. Effekten är densamma, man döljer sin identitet. Hur skulle det se ut om jag besökte min bank i rånarluva? Hur skulle bankpersonalen känna då och vad skulle de göra?

För det andra så är det naivt att tro att alla kvinnor som bär denna klädsel gör det av egen fri vilja. Jag har själv delvis rötter i mellanöstern. Min far var född i Jordanien i mellanöstern. Vid flertalet resor dit och i samtal med mina egna släktingar så vittnar de om att många (inte alla, men de flesta) kvinnor bär den klädsel som männen bestämmer att de får, eller ska, bära. Många samtal med människor här i Sverige vittnar om samma sak. Det är helt enkelt inte ”passande” för kvinnor, ung som gammal, att bryta mot de kulturella normer som männen satt upp för kvinnorna.

Många kvinnor säger sig välja denna sortens kläder frivilligt, men vi vet ju alla att så faktiskt inte är fallet. De bär klädseln för att göra sin egen vardag enklare och för att slippa bli trakasserade, bespottade eller tom. misshandlade av män som kräver att de skyler sig. Självklart finns det undantag, men jag är övertygad om att det är få som frivilligt vill gå omkring i ett mobilt fängelse.

För några år sedan infördes ett s.k. ”maskeringsförbud” i Sverige. Kortfattat innebär det att man t.ex. vid demonstrationer inte får dölja sin identitet. Läs mer om maskeringsförbudet här.

Jag vet att det här är minerad mark och något som jag mest sannolikt kommer att bli påhoppad för att jag skrivit. Jag har för egen del inte landat i om jag tycker att man ska lagstifta eller ej, men jag vill deklarera att jag tror på ett öppet, fritt och jämställt samhälle. I den bästa av världar så ska man självklart själv kunna få välja vilka kläder man vill ha på sig. Men vi lever tyvärr inte i en sådan värld.

Oavsett om vi förbjuder slöjor eller inte i Sverige tycker jag att vi i vårt samhälle mycket tydligare och mycket intensivare skall diskutera, upplysa och informera framförallt unga (både pojkar och flickor) om våra grundläggande värderingar i Sverige: Mänskliga rättigheter och människors lika värde, jämställdhet mellan könen och barns rättigheter. Läs gärna min motion i Botkyrka kommunfullmäktige om Hedersnormer och hederskulturer här.

Jag har bloggat om detta tidigare här på bloggen.

Det som inte nämns i inslaget är att det är jag som motionerat om detta i Botkyrka kommunfullmäktige. Motionen blev inte bifallen i sin helhet, den blev besvarad med motiveringen att man inte ville bifalla den för att man inte ansåg att man behövde göra en kartläggning i Botkyrka (trots att det var länge sedan man gjorde en översyn).

I vilket fall som helst så resulterade motionen trots allt i att kommunfullmäktige beslutade att bifalla de andra delarna, att man skulle ta fram en policy samt en handlingsplan gällande hedersrelaterat förtryck och våld. Det är jag naturligtvis glad för – man kan trots allt påverka i politiken även om man sitter i opposition.

I motionen hänvisas det både till initiativet och arbetet inom Stockholms stad, men pekar också på den studie från Stockholms universitet. Vi kan anta att det även förekommer i vår kommun och för att på allvar kunna jobba med frågan även i Botkyrka kräver jag i motionen att en kartläggning skall göras och en handlingsplan tas fram.

Häromdagen bereddes ärendet i demokrati- och integrationsberedningen och den styrande majoriteten, vänsterexperimentet S+V+MP, har mycket svårt för att ta i frågan på tillräckligt allvar. De vill bunta ihop frågan om hederskultur tillsammans med ett generellt arbete mot patriarkalt förtryck, mäns våld mot kvinnor, och våld i nära relationer.

Det är inte ok. Hedersrelaterat förtryck och våld är något helt annat. Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är självklart allvarliga och viktiga frågor, som självklart också skall prioriteras. Men de har helt olika ursprung, uttryck och verkningar. När våld i nära relationer ofta har sitt ursprung i alkohol- och drogmissbruk och svartsjuka, så handlar hedersnormer om ett kollektivt psykiskt fenomen som ofta involverar en systematisk övervakning av en enskild (ofta kvinna).

Hederskultur och hedersnormer är starkt kopplad främst till kvinnors sexualitet – och att mannens, faderns och ibland hela familjens, heder står på spel om kvinnan ”tillåts” leva sitt liv som hon vill. Unga kvinnor, flickor, får inte ha vilka kompisar de vill, umgås med pojkar, delta i gymnastiken i skolan, simundervisning, friluftsdagar, besöka fritidsgårdar osv. Ofta tvingas syskon, oftast pojkar, delta i övervakningen av flickan för att sedan ”rapportera” det till de vuxna. Släktingar bevakar varandras barn och inte sällan utövar även vuxna kvinnor hedersnormer på de yngre (ofta ogifta) kvinnorna.

Socialdemokraterna har så svårt i att ta i denna fråga enskilt och därför vill man bunta ihop den med andra frågor. Förslaget från den styrande majoriteten är att motionen skall ”besvaras” och att en handlingsplan mot våld i nära relationer ska tas fram. Det duger inte. Hederskultur och hedersnormer är en såpass viktig fråga att den förtjänar att belysas enskilt.

Jag anser att vi ska slå vakt om de grundläggande värderingarna som lagt grunden till det moderna svenska samhället. Alla människors lika värde, alla människors rätt att freda sin kropp, jämställdhet mellan könen och barns rättigheter. Det tänker jag aldrig backa en endaste millimeter från.

Jag kräver att krafttag tas mot förekomsten av hedersnormer och hedersrelaterat förtryck och våld. För varje dag som går utan att något görs lider hundratals, kanske tusentals, personer – oftast unga kvinnor. Och de lider varje dag.

Läs hela motionen här