Låt Grekland gå i konkurs.

I gårdagens rapport (finns även på SVT Play) kunde se hur människor dött i kravallerna, hur folk tänt eld på banker osv. Jag har naturligtvis förståelse för upprördheten hos människor som i de föreslagna paketen nu får nöja sig med enbart 12 månadslöner istället för 14, får nöja sig med att gå i pension vid 67 års ålder istället för 53. På SvD kan du följa krisen i deras artikelserie ”Greklands kris”.

Hallå. Senast jag kikade i min kalender så hade ett år bara 12 månader. Att få 12 månadslöner, dvs. en per månad, verkar fullständigt normalt. Och pensionsåldern: vi har pensionsålder satt till 65 med möjlighet att jobba tills man är – just det – 67 år. Jag upprepar min frågeställning som jag givit uttryck för tidigare:

Vad är det som får greker att tycka att de har rätt att leva gott på andras slit?

För precis den frågetällningen summerar nämligen de senaste decenniernas politik i grekland, oavsett röd eller blå regering. De lånar pengar som de aldrig kommer kunna betala tillbaka. De har ljugit och uppgivit felaktiga siffror för att de vet att de annars inte skulle få nya lån. Nu vill de låna ännu mer pengar. Det finns ingen regering i något land som har en egen sedelpress ur vilken man bara kan trycka upp lite nya sedlar. Lån skall tas någonstans ifrån och skall återbetalas.

Jag tycker att det räcker nu. Vi skall inte ta pengar från vår välfärd och låna ut till ett land som bevisligen inte klarar av att hålla i pengarna. Det är ingen tillfällig kris i Grekland, det finns en systematik i deras beteende. Enda sättet att få dem att ändra på sig är att säga stopp och ”nej, det räcker nu”. Dra ett streck och börja om från början. Låt grekland gå i konkurs, sälj tillgångar, betala av lån och ge det grekiska folket en möjlighet att bygga upp sitt land på annat än ytterligare lån. Lån från oss som sliter och betalar skatt i andra länder. Lån som de aldrig kommer kunna betala tillbaka.

För så är det ju också: de lån som Grekland kommer få den närmsta tiden kommer långivarna mest sannolikt aldrig få tillbaka. Visst, de kommer nog klara att betala div. räntor, men själva lånen kommer de inte under överskådlig framtid att kunna betala tillbaka. En Grekisk konkurs och rekonstruktion skulle gynna alla. Som det är nu, med den osäkerhet och det tumult som uppstår innebär bl.a. att börserna får hicka. Börserna går ned. Alla blir fattigare. Alla som sparat undan en slant i fonder, pensionssparande osv. får se sina besparingar minska i värde.

Om Mats Odell hade kommenterat Greklands politiska styrning hade han kanske sagt såhär:

Det är en tobleronepolitik. Att ständigt ta nya lån på falska fakta och skicka räkningen till övriga EU-länder.

Vad de inte berättar är den krassa verkligheten så som den faktiskt ser ut. Botkyrka kommun får i runda slängar 1 miljard kronor i bidrag från skattebetalare i andra kommuner. Helt enkelt på grund av den styrande majoritetens oförmåga att hantera ekonomin på ett vettigt sätt och deras oförmåga att få Botkyrkaborna att stå på egna fötter.

I finanskrisens kölvatten gav Alliansregeringen Sveriges kommuner extra statsbidrag under förra året för att kommunerna inte skulle bidra till arbetslösheten och säga upp personal inom välfärdens kärna. Vad gjorde den röd-gröna majoriteten i Botkyrka? Jo, de genomförde ett omställningsarbete och minskade personalstyrkan inom – just det – välfärdens kärna. 74 fasta tjänster inom Barn- och ungdom och Vård- och omsorg försvann. Ytterligare uppemot ett 100-tal vikariat blev ej förlängda. Resultatet: 94 miljoner plus i kassan. Av bidragspengar!

Ett mått på hur det går för kommuner, eller rättare sagt, invånare i kommunerna är att mäta skattekraften. Ju högre skattekraft, ju mer välmående är kommunen och dess invånare. Botkyrkas trend är negativ och har så varit under många år. Och ju sämre skattekraft en kommun har, desto mer bidrag får kommunen.

Siffrorna från grafen nedan är tagna ur det senaste decenniets årsredovisningar. Under grafen kan du läsa utdrag från årsredovisningarna, om hur kommunen redovisar skattekraften. I september är det val. Ta en funderare om vänsterexperimentet S+V+MP är bra eller dåligt för Botkyrkas framtid…

Klicka på ”läs mer” om du vill läsa några utdrag/citat ur de senaste årsredovisningarna.

Ur årsredovisningen 2009:
Intäkterna från de statliga skatteutjämningssystemen har ökat med 78 miljoner, det motsvarar 8,4 procent. Via inkomstutjämningen kompenseras alla kommuner upp till en nivå motsvarande 115 procent av genomsnittet i riket. Eftersom kommunens egen skattekraft uppgår till drygt 88 procent är intäkterna från denna del betydelsefulla för Botkyrka. 2009 ökade inkomstutjämningen med 53 miljoner till 752 miljoner totalt. Systemen för utjämning av kostnader mellan kommunerna har medfört en intäktsökning med 21 miljoner varav 11 miljoner kan hänföras till det särskilda systemet för utjämning av LSS-kostnader inom handikappomsorgen. Samman-lagt ger kostnadsutjämningen intäkter på 182 miljoner.

Ur årsredovisningen 2008:
Intäkterna från de statliga utjämnings- systemen har ökat. Genom inkomstutjämningen garanteras kommunerna cirka 115 procent av medelskattekraften i Sverige. Eftersom kommunens skattekraft motsvarar drygt 89 procent av hela Sveriges skattekraft, fyller inkomstutjämningen ut mellanskillnaden mellan den egna skattekraften och den garanterade nivån. Detta har gett en intäkt på 698 miljoner, vilket är 70 miljoner mer än föregående år och motsvarar en utdebitering på cirka 6 kronor. Utvecklingen av kommunens egen skattekraft var även under 2008 något svagare än för genomsnittskommunen. Den genomsnittliga skattekraften ökade med 4,9 procent medan Botkyrkas egen skattekraft ökade med 4 procent.

Ur årsredovisningen 2007:
Skattekraften i riket ökade snabbare 2006 jämfört med de två närmast föregående åren. Stockholms län hade en ytterligare något snabbare ökning än riket. Kommunens skattekraft, de beskattningsbara inkomsterna per invånare, steg i 2007 års taxering med 3,76 procent. Rikets skattekraft ökade med 3,9 procent, vilket medförde att vår egen skattekraft nu uppgår till 89,7 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket. I takt med att skillnaden mot rikets skattekraft ökar får inkomstutjämnings- systemet en allt större betydelse för kommunens ekonomi och känsligheten för förändringar i systemet är därför betydande.

Ur årsredovisningen 2006:
Även intäkterna från de statliga utjämningssystemen har gett ett bättre utfall. Inkomstutjämningen kompenserar kommunerna upp till 115 procent av medelskattekraften i riket. Eftersom Botkyrka även 2006 tappat i skattekraft gentemot riket kompenseras kommunen i princip även för detta bortfall via inkomstutjämningen. De statliga utjämningssystemen har stor betydelse för kommunens inkomstutveckling. Enligt 2006 års taxering uppgår de beskattningsbara inkomsterna per invånare i kommunen, skattekraften, till 90 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket. Skattekraften har därmed fallit med en procentenhet jämfört med föregående taxering.

Ur årsredovisningen 2005:
Inför 2005 infördes en ny modell för inkomstutjämning för landets kommuner. Det tidigare generella statsbidraget bakades in i inkomstutjämningen tillsamman med vissa specialdestinerade statsbidrag. Detta innebär att samtliga kommuner i princip är garanterade ca 115 procent av medelskattekraften i riket. Totalt fick Botkyrka 530 Mkr från inkomstutjämningssystemet för 2005 och ytterligare 84 Mkr i form av kostnadsutjämningsbidrag. Intäkterna från dessa utjämningssystem tillsammans utgör nu ca 22 procent av de totala skatteintäkterna.

Ur årsredovisningen 2004:
I 2004 års taxering ingår inkomsterna från 2003. Kommunens skatteunderlag ökade detta år med 3,3 procent, vilket var ca en procent lägre än utfallet i riket, men samtidigt drygt en procent högre än Stockholms län. Mätt i skattekraft (skatte- underlag/invånare) innebar detta utfall en försämring från 93 till 91,2 procent av medelskattekraften i riket. Detta innebär att kommunen i framtiden kommer att få ett ökat beroende det statliga inkomstutjämningssystemet.

Ur årsredovisningen 2003:
Kommunens egna skatteintäkter utgör 81 % av de totala skatte- och bidragsintäkterna. Det generella statsbidraget inklusive sysselsättningsstödet utgör 12 % medan resterande 7 % kommer från det statliga skatteutjämningssystemet. Från inkomstutjämningen erhöll kommunen 165 Mkr medan kostnadsutjäm- ningen, efter avdrag för införandeavdrag, uppgick till knappt 17 Mkr. Kommunens skattekraft uppgick till drygt 93 % av medelskattekraften i riket enligt 2003 års taxering. Detta innebar en tillbakagång med omkring en procentenhet efter förra årets återhämtning i samma storleksordning.

Den resursfördelningsmodell som kommunen använder och som till stor del bygger på SALSA-modellen har vi under flertalet år ställt oss frågande till. För det första så förklarar SALSA enligt Skolverket självt bara upp till 40 % av elevernas faktiska resultat. Upp till – det kan alltså vara ännu mindre.

För det andra så är modellen inte framtagen för att vara en resursfördelningsmodell men Botkyrka kommun använder ändå modellens variabler som föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund för att beräkna hur mycket resurser som ska gå till de olika skolorna i kommunen.

För det tredje slår nuvarande resursfördelningsmodell väldigt fel, där det kan skilja uppemot 10 000 kronor per elev och år i skolpeng beroende på om bostadsorten är Alby eller Tullinge – inte beroende på det individuella behovet hos eleven. Så stor skillnad innebär alltså en kvarts miljon kronor per klass med 25 elever.

Vi ser gärna att resursfördelningsmodellen blir mer individualiserad, så att resurserna hamnar hos den elev som har reella behov, snarare än att den t.ex. råkar ha utlandsfödda föräldrar, att eleven är pojke eller att eleven bor i en viss kommundel. Pengen ska givetvis följa med eleven om denne flyttar från Fittja till t.ex. Broängen.

Vi behöver också bygga fler nya förskolor och skolor i framförallt Södra Botkyrka, där barnen i de åldrarna bara blir allt fler. Vi vill inte ha skrytbyggen – idag bygger majoriteten till 20-30 % högre kostnad än i övriga länet.

Är det inte bättre att lägga dom pengarna på den pedagogiska verksamheten istället?

Mer rättvisa förutsättningar för alla barn och elever – oavsett i vilken kommundel de bor i eller vad föräldrarna råkar ha för etnisk bakgrund.

I Botkyrka kommun har jag samtalet med flertalet tjänstemän som berättar att budgeten även i vår kommun är spräckt och att det är oklart hur ekonomin för området ”Gata & Park” kommer se ut under resten av året. De uttrycker att det troligen får konsekvenser i form av att gatuunderhållet blir mindre i år för att årsbudgeten ska hålla.

Botkyrka kommun fick runt 100 miljoner kronor i extra statsbidrag av regeringen nyligen. Utöver detta har vi bl.a. fått sänkta arbetsgivaravgifter på 16 miljoner och utöver detta ytterligare förstärkta intäkter i form av statsbidrag samt bättre skatteintäkter än beräknat.

Trots det väljer kommunen att minska på personalen i välfärdens kärna, minst 74 personer ska bort från Vård- och omsorg och Barn- och ungdom. Och det gäller bara fast anställd personal. Minst lika många, som inte har fast tillsvidaretjänst, får inte förlängda vikariat.

Samtidigt som detta sker rapporterar kommunens ekonomer att man kommer göra ett rekordstort resultat (vinst) för 2009. Ungefär 100 miljoner kronor landar resultatet på.

Därmed är det ett faktum att de skattelättnader och extra statsbidrag med den tydliga adresslappen ”för personal i välfärdens kärna” inte har använts till det som de var avsedda. Lägg därtill att det lokala vänsterexperimentet, S+V+MP, gladeligen skickar iväg över 20 miljoner till upplevelseklustret Subtopia och ytterligare lika mycket för att bygga en ny cirkus-hangar vid Subtopia i Alby.

Det får vara ett slut på felprioriteringen av våra skattepengar och statsbidrag vi får för att klara vår välfärd. Hellre underhåll och snöröjning än cirkus.