Vad de inte berättar är den krassa verkligheten så som den faktiskt ser ut. Botkyrka kommun får i runda slängar 1 miljard kronor i bidrag från skattebetalare i andra kommuner. Helt enkelt på grund av den styrande majoritetens oförmåga att hantera ekonomin på ett vettigt sätt och deras oförmåga att få Botkyrkaborna att stå på egna fötter.

I finanskrisens kölvatten gav Alliansregeringen Sveriges kommuner extra statsbidrag under förra året för att kommunerna inte skulle bidra till arbetslösheten och säga upp personal inom välfärdens kärna. Vad gjorde den röd-gröna majoriteten i Botkyrka? Jo, de genomförde ett omställningsarbete och minskade personalstyrkan inom – just det – välfärdens kärna. 74 fasta tjänster inom Barn- och ungdom och Vård- och omsorg försvann. Ytterligare uppemot ett 100-tal vikariat blev ej förlängda. Resultatet: 94 miljoner plus i kassan. Av bidragspengar!

Ett mått på hur det går för kommuner, eller rättare sagt, invånare i kommunerna är att mäta skattekraften. Ju högre skattekraft, ju mer välmående är kommunen och dess invånare. Botkyrkas trend är negativ och har så varit under många år. Och ju sämre skattekraft en kommun har, desto mer bidrag får kommunen.

Siffrorna från grafen nedan är tagna ur det senaste decenniets årsredovisningar. Under grafen kan du läsa utdrag från årsredovisningarna, om hur kommunen redovisar skattekraften. I september är det val. Ta en funderare om vänsterexperimentet S+V+MP är bra eller dåligt för Botkyrkas framtid…

Klicka på ”läs mer” om du vill läsa några utdrag/citat ur de senaste årsredovisningarna.

Ur årsredovisningen 2009:
Intäkterna från de statliga skatteutjämningssystemen har ökat med 78 miljoner, det motsvarar 8,4 procent. Via inkomstutjämningen kompenseras alla kommuner upp till en nivå motsvarande 115 procent av genomsnittet i riket. Eftersom kommunens egen skattekraft uppgår till drygt 88 procent är intäkterna från denna del betydelsefulla för Botkyrka. 2009 ökade inkomstutjämningen med 53 miljoner till 752 miljoner totalt. Systemen för utjämning av kostnader mellan kommunerna har medfört en intäktsökning med 21 miljoner varav 11 miljoner kan hänföras till det särskilda systemet för utjämning av LSS-kostnader inom handikappomsorgen. Samman-lagt ger kostnadsutjämningen intäkter på 182 miljoner.

Ur årsredovisningen 2008:
Intäkterna från de statliga utjämnings- systemen har ökat. Genom inkomstutjämningen garanteras kommunerna cirka 115 procent av medelskattekraften i Sverige. Eftersom kommunens skattekraft motsvarar drygt 89 procent av hela Sveriges skattekraft, fyller inkomstutjämningen ut mellanskillnaden mellan den egna skattekraften och den garanterade nivån. Detta har gett en intäkt på 698 miljoner, vilket är 70 miljoner mer än föregående år och motsvarar en utdebitering på cirka 6 kronor. Utvecklingen av kommunens egen skattekraft var även under 2008 något svagare än för genomsnittskommunen. Den genomsnittliga skattekraften ökade med 4,9 procent medan Botkyrkas egen skattekraft ökade med 4 procent.

Ur årsredovisningen 2007:
Skattekraften i riket ökade snabbare 2006 jämfört med de två närmast föregående åren. Stockholms län hade en ytterligare något snabbare ökning än riket. Kommunens skattekraft, de beskattningsbara inkomsterna per invånare, steg i 2007 års taxering med 3,76 procent. Rikets skattekraft ökade med 3,9 procent, vilket medförde att vår egen skattekraft nu uppgår till 89,7 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket. I takt med att skillnaden mot rikets skattekraft ökar får inkomstutjämnings- systemet en allt större betydelse för kommunens ekonomi och känsligheten för förändringar i systemet är därför betydande.

Ur årsredovisningen 2006:
Även intäkterna från de statliga utjämningssystemen har gett ett bättre utfall. Inkomstutjämningen kompenserar kommunerna upp till 115 procent av medelskattekraften i riket. Eftersom Botkyrka även 2006 tappat i skattekraft gentemot riket kompenseras kommunen i princip även för detta bortfall via inkomstutjämningen. De statliga utjämningssystemen har stor betydelse för kommunens inkomstutveckling. Enligt 2006 års taxering uppgår de beskattningsbara inkomsterna per invånare i kommunen, skattekraften, till 90 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket. Skattekraften har därmed fallit med en procentenhet jämfört med föregående taxering.

Ur årsredovisningen 2005:
Inför 2005 infördes en ny modell för inkomstutjämning för landets kommuner. Det tidigare generella statsbidraget bakades in i inkomstutjämningen tillsamman med vissa specialdestinerade statsbidrag. Detta innebär att samtliga kommuner i princip är garanterade ca 115 procent av medelskattekraften i riket. Totalt fick Botkyrka 530 Mkr från inkomstutjämningssystemet för 2005 och ytterligare 84 Mkr i form av kostnadsutjämningsbidrag. Intäkterna från dessa utjämningssystem tillsammans utgör nu ca 22 procent av de totala skatteintäkterna.

Ur årsredovisningen 2004:
I 2004 års taxering ingår inkomsterna från 2003. Kommunens skatteunderlag ökade detta år med 3,3 procent, vilket var ca en procent lägre än utfallet i riket, men samtidigt drygt en procent högre än Stockholms län. Mätt i skattekraft (skatte- underlag/invånare) innebar detta utfall en försämring från 93 till 91,2 procent av medelskattekraften i riket. Detta innebär att kommunen i framtiden kommer att få ett ökat beroende det statliga inkomstutjämningssystemet.

Ur årsredovisningen 2003:
Kommunens egna skatteintäkter utgör 81 % av de totala skatte- och bidragsintäkterna. Det generella statsbidraget inklusive sysselsättningsstödet utgör 12 % medan resterande 7 % kommer från det statliga skatteutjämningssystemet. Från inkomstutjämningen erhöll kommunen 165 Mkr medan kostnadsutjäm- ningen, efter avdrag för införandeavdrag, uppgick till knappt 17 Mkr. Kommunens skattekraft uppgick till drygt 93 % av medelskattekraften i riket enligt 2003 års taxering. Detta innebar en tillbakagång med omkring en procentenhet efter förra årets återhämtning i samma storleksordning.

Lyckligtvis har vi en alliansregering som inser detta och som gör allt den kan för att dämpa krisens effekter. Förutom statliga åtgärder som sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta skatter på arbete (som långvarigt ger fler jobb) så har regeringen givit alla Sveriges kommuner och landsting extra statsbidrag. Budskapet från regeringen är tydligt: pengarna skall användas till att dämpa arbetslösheten, hindra kommunerna från att tvingas friställa personal, säkerställa kvaliteten och personaltätheten inom välfärdens kärna.

Vad är välfärdens kärna?

Enligt mitt sätt att se det handlar det i huvudsak om grunderna i välfärden, dvs. vård, omsorg, skola och trygghet.

Botkyrka kommun har fått över 100 miljoner kronor i extra statsbidrag för kommande verksamhetsår. Det som bekymrar oss moderater är att vi fått besked från den högsta kommunledningen att dessa extra pengar inte kommer att användas till det som regeringen avser. De kommer istället att användas till att amortera på lån och tillfälliga projekt och arrangemang.

Vi ställer oss frågan om etiken i detta ställningstagande. Vi moderater anser att om regeringen skjuter till särskilda pengar till kommunerna med en tydlig adresslapp så skall pengarna användas på det sättet och inget annat. Kommunen har en moralisk skyldighet att säkerställa kvaliteten inom skolan, förskolan, äldreomsorgen osv. Det gör man inte genom att ösa miljoner på kortvariga projekt, kultur- och upplevelsesatsningar samtidigt som personal inom välfärdens kärna antingen sägs upp eller när vikarier och extrapersonal inte får förlängda tjänster, med exempelvis lärarlösa lektioner som följd.

Läs hela interpellationen här