Vad de inte berättar är den krassa verkligheten så som den faktiskt ser ut. Botkyrka kommun får i runda slängar 1 miljard kronor i bidrag från skattebetalare i andra kommuner. Helt enkelt på grund av den styrande majoritetens oförmåga att hantera ekonomin på ett vettigt sätt och deras oförmåga att få Botkyrkaborna att stå på egna fötter.

I finanskrisens kölvatten gav Alliansregeringen Sveriges kommuner extra statsbidrag under förra året för att kommunerna inte skulle bidra till arbetslösheten och säga upp personal inom välfärdens kärna. Vad gjorde den röd-gröna majoriteten i Botkyrka? Jo, de genomförde ett omställningsarbete och minskade personalstyrkan inom – just det – välfärdens kärna. 74 fasta tjänster inom Barn- och ungdom och Vård- och omsorg försvann. Ytterligare uppemot ett 100-tal vikariat blev ej förlängda. Resultatet: 94 miljoner plus i kassan. Av bidragspengar!

Ett mått på hur det går för kommuner, eller rättare sagt, invånare i kommunerna är att mäta skattekraften. Ju högre skattekraft, ju mer välmående är kommunen och dess invånare. Botkyrkas trend är negativ och har så varit under många år. Och ju sämre skattekraft en kommun har, desto mer bidrag får kommunen.

Siffrorna från grafen nedan är tagna ur det senaste decenniets årsredovisningar. Under grafen kan du läsa utdrag från årsredovisningarna, om hur kommunen redovisar skattekraften. I september är det val. Ta en funderare om vänsterexperimentet S+V+MP är bra eller dåligt för Botkyrkas framtid…

Klicka på ”läs mer” om du vill läsa några utdrag/citat ur de senaste årsredovisningarna.

Ur årsredovisningen 2009:
Intäkterna från de statliga skatteutjämningssystemen har ökat med 78 miljoner, det motsvarar 8,4 procent. Via inkomstutjämningen kompenseras alla kommuner upp till en nivå motsvarande 115 procent av genomsnittet i riket. Eftersom kommunens egen skattekraft uppgår till drygt 88 procent är intäkterna från denna del betydelsefulla för Botkyrka. 2009 ökade inkomstutjämningen med 53 miljoner till 752 miljoner totalt. Systemen för utjämning av kostnader mellan kommunerna har medfört en intäktsökning med 21 miljoner varav 11 miljoner kan hänföras till det särskilda systemet för utjämning av LSS-kostnader inom handikappomsorgen. Samman-lagt ger kostnadsutjämningen intäkter på 182 miljoner.

Ur årsredovisningen 2008:
Intäkterna från de statliga utjämnings- systemen har ökat. Genom inkomstutjämningen garanteras kommunerna cirka 115 procent av medelskattekraften i Sverige. Eftersom kommunens skattekraft motsvarar drygt 89 procent av hela Sveriges skattekraft, fyller inkomstutjämningen ut mellanskillnaden mellan den egna skattekraften och den garanterade nivån. Detta har gett en intäkt på 698 miljoner, vilket är 70 miljoner mer än föregående år och motsvarar en utdebitering på cirka 6 kronor. Utvecklingen av kommunens egen skattekraft var även under 2008 något svagare än för genomsnittskommunen. Den genomsnittliga skattekraften ökade med 4,9 procent medan Botkyrkas egen skattekraft ökade med 4 procent.

Ur årsredovisningen 2007:
Skattekraften i riket ökade snabbare 2006 jämfört med de två närmast föregående åren. Stockholms län hade en ytterligare något snabbare ökning än riket. Kommunens skattekraft, de beskattningsbara inkomsterna per invånare, steg i 2007 års taxering med 3,76 procent. Rikets skattekraft ökade med 3,9 procent, vilket medförde att vår egen skattekraft nu uppgår till 89,7 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket. I takt med att skillnaden mot rikets skattekraft ökar får inkomstutjämnings- systemet en allt större betydelse för kommunens ekonomi och känsligheten för förändringar i systemet är därför betydande.

Ur årsredovisningen 2006:
Även intäkterna från de statliga utjämningssystemen har gett ett bättre utfall. Inkomstutjämningen kompenserar kommunerna upp till 115 procent av medelskattekraften i riket. Eftersom Botkyrka även 2006 tappat i skattekraft gentemot riket kompenseras kommunen i princip även för detta bortfall via inkomstutjämningen. De statliga utjämningssystemen har stor betydelse för kommunens inkomstutveckling. Enligt 2006 års taxering uppgår de beskattningsbara inkomsterna per invånare i kommunen, skattekraften, till 90 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket. Skattekraften har därmed fallit med en procentenhet jämfört med föregående taxering.

Ur årsredovisningen 2005:
Inför 2005 infördes en ny modell för inkomstutjämning för landets kommuner. Det tidigare generella statsbidraget bakades in i inkomstutjämningen tillsamman med vissa specialdestinerade statsbidrag. Detta innebär att samtliga kommuner i princip är garanterade ca 115 procent av medelskattekraften i riket. Totalt fick Botkyrka 530 Mkr från inkomstutjämningssystemet för 2005 och ytterligare 84 Mkr i form av kostnadsutjämningsbidrag. Intäkterna från dessa utjämningssystem tillsammans utgör nu ca 22 procent av de totala skatteintäkterna.

Ur årsredovisningen 2004:
I 2004 års taxering ingår inkomsterna från 2003. Kommunens skatteunderlag ökade detta år med 3,3 procent, vilket var ca en procent lägre än utfallet i riket, men samtidigt drygt en procent högre än Stockholms län. Mätt i skattekraft (skatte- underlag/invånare) innebar detta utfall en försämring från 93 till 91,2 procent av medelskattekraften i riket. Detta innebär att kommunen i framtiden kommer att få ett ökat beroende det statliga inkomstutjämningssystemet.

Ur årsredovisningen 2003:
Kommunens egna skatteintäkter utgör 81 % av de totala skatte- och bidragsintäkterna. Det generella statsbidraget inklusive sysselsättningsstödet utgör 12 % medan resterande 7 % kommer från det statliga skatteutjämningssystemet. Från inkomstutjämningen erhöll kommunen 165 Mkr medan kostnadsutjäm- ningen, efter avdrag för införandeavdrag, uppgick till knappt 17 Mkr. Kommunens skattekraft uppgick till drygt 93 % av medelskattekraften i riket enligt 2003 års taxering. Detta innebar en tillbakagång med omkring en procentenhet efter förra årets återhämtning i samma storleksordning.

En helt annan sak som slog mig under besöket i Malmö var diskussionerna kring, och synsättet på, skatteutjämningssystemet. Precis som Botkyrka, är Malmö Stad bidragsberoende. Utan bidrag klarar sig inte kommunen. Till viss del håller jag nog med. Vi behöver ett utjämningssystem i Sverige, men det har gått lite för långt. Malmö Stad gör för andra året i rad ett överskott på femhundra (500) miljoner kronor. Jag ställer mig då frågan:

- Hur kommer det sig att en kommun som får tre tusen miljoner kronor (3000) i bidrag tillåts göra ”vinst” i halvmiljardersklassen?

Det kan aldrig vara rätt och jag är rätt övertygad om att det inte var intentionerna när man från början diskuterade inkomst-, kostnads- och skatteutjämning.

Om vi ser till fakta så är det faktiskt på det viset att det är en samhällsvinst med skolor som drivs i fristående regi, en samhällsvinst på flera sätt.

För det första är det billigare – dvs. den skolpeng som fristående skolor får för varje elev är lägre än vad kommunen betalar till en skola i kommunal regi.

För det andra, så presterar de flesta elever som går fristående skolor i genomsnitt bättre än de som går i kommunala skolor. Ta Botkyrka som exempel: samtliga friskolor i kommunen ligger i absoluta toppskiktet när man mäter meritvärdena för de som går ut nian.

Om sedan friskolorna organiserar sin verksamhet på ett sådant sätt att de prioriterar bort onödig administration och därmed kan göra en vinst så gör väl inte det något? Hade däremot eleverna inte presterat bra och granskningar av Skolinspektionen visat på att skolorna brister i kvalitet, ja då skulle man kunna ifrågasätta ett vinstuttag. Annars inte!